Jag tror jag har sagt det hundra gånger det här året - Vad allt har gått fort!

För ett år sen satt jag med huvudet i sanden med ett krossat hjärta som jag aldrig trodde skulle läka. Jag vet inte hur många miserabla sånger jag skrev och hur många gånger jag bankade huvudet i väggen. Hösten 2011 - en höst som lärde mig hur mycket som helst. En höst som stängde dörrar men öppnade en annan.

I januari träffade jag en människa som ändrade hela mitt sätt att se på saker och ting, någon som förstod mig och mina påträngade funderingar, någon som gav mig den tid jag behövde för att läka, fick mig att kikna av skratt och må bra igen.

Jag älskar dig varje sekund Tuffing.

Sweet as..